Här kommer en film med lite längre bakåtgående. Självkritik: Ser att han svänger ut med rumpan när han tar belöningen. Lite ofokuserad på uppgiften men när han väl bestämmer sig så sätter han fart. Svårt att få ett stopp på lekpausen – han hänger så jäkla hårt i leksaken så att det är lögn i h-vete att få loss honom från den. Tycker att jag får till bra resultat när jag kör ett par gånger med passivitet för att få honom att släppa men här blir ju bara resultatet att han backar med ännu högre fart. Suck. Sen vet jag inte hur jag tänkte när jag belönar med höger hand när han står stilla vid min sida. Tycker också att han inte är tillräckligt långt bak när jag klickar. Nyttigt att se hur det EGENTLIGEN ser ut när man tittar på filmen. Sammanfattning; Inte särskilt nöjd med Alfons fokus och placering men är väldigt nöjd med att jag i alla fall höll mig på benen och undvek flaggstången.
Håller just nu på med grunderna i fritt följ... Först ska hunden lära sig att gå vid min vänstra sida i rätt position, d v s med sitt huvud och bog vid mitt vänstra ben. För att ha koll på hur hunden går så börjar man baklänges. Alltså det inte hunden som ska gå baklänges utan jag. Jag backar alltså och får med mig hunden (förhoppningsvis), klickar när han är i rätt position och ger belöningen bakom ryggen. Det här låter väl hur lätt som helst? Låt mig berätta - det är det inte. JAG har uppenbara svårigheter i det här att gå baklänges... Först så trillade jag - till Alfons STORA förtjusning. Skit i godiset för här ligger ju matte på marken och det slår ju allt! Tjoho! Hur kan man trilla när man går baklänges tänker ni kanske? Jo, efter klicket är det meningen att man ska jogga lite lätt bakåt så att hunden får jaga belöningen. Jogga lite lätt bakåt... Ni ser framför er hur det slutar, eller? Testa själv om ni tror att det är så lätt! Det var den första fadäsen. Sen kommer nästa och den är nästan för pinsam att berätta. Jag traskar på där i mörkret och Alfons följer mig så fint så. Jag ser att han stannar upp och hinner tänka "varför stannar han?" när jag plötsligt känner hela flaggstången i ryggen. BADANG! Fan vilken tur att han och jag var ensamma där ute i mörkret. Jag har alltså över 4 000 kvm tomt att röra mig på och måste nödvändigtvis gå in i flaggstången! Det är svårt med simultanförmågan när man inte är van att gå baklänges, så är det bara. Häromkvällen filmade dottern ett litet träningspass som vi hade på altanen (det enda stället där det var ljust nog att filma). Altanen är utan räcke och ett par dm upp från marken. Det hade kunnat sluta illa men jag klarade passet med att bara nästan snubbla ner i en stol. Filmen visar lite av vad övningen går ut på även om sträckan är kort. Den visar också lite hur jag jobbar med det där att Alfons ska släppa leksaken för att få igång leken igen. Jag är jättenöjd över att Alfons fortsätter att leka trots att ambulanshelikoptern plötsligt svepte över tomten mitt i alltihopa. Får se om jag hinner filma ett pass i dagsljus i helgen... Trevlig helg go vänner!
Idag fick hundarna besök av lilla Tindra, en taxfröken på 8 månader. Tindra och Alfons har träffats förut men då var ju Tindra en liten plutt. Så här såg hon ut då...
Nu var det en liten tuffare brud som stolpade in på kontoret! Hon bangade inte för nåt!
De hade så himla roligt!
De blev så kääääära i varandra. Alfons försökte t o m göra småpuppisar med henne... Tur att hon har så korta ben!
När hon tyckte att Alfons blev för mycket så kröp hon sonika in under skåpet.
Det var så härligt att se hur försiktig Alfons ändå var i leken. Jag var livrädd att han skulle lägga hela sin vikt på Tindras rygg av misstag men Tindras matte var hur cool som helst. Hemma lever Tindra med en Jämthund och en fågelhund modell större (nu skäms jag för att jag inte kommer ihåg rasen...) Så här ser Tindras flock ut (minus Selma och Alfons förstås):
Alfons är ju en intensiv hund i leken och det är ju så jag vill ha honom. Men jag vill att han på kommando släpper leksaken direkt. Han är stark och älskar när jag kampar med honom. Så det blir lätt en dragkamp om leksaken och det är i sig belönande. Kom då att tänka på det en kurskamrat på belöningshelgen fick lära sig för att förmå hennes amstaff att släpa taget. Han var om möjligt ännu mer intensiv i sin lek än Alfons. Tricket är följande: Bli passiv och vid minsta tecken på att han släpper taget (i början verkligen minsta tecken) så börjar du leka igen - tokgalet mycket. Vad lär sig hunden på detta? Jo, att det enda sättet att få fortsätta att leka är att jag slutar och släpper taget. Häpp! Visst låter det enkelt? Och vet ni - det ÄR så enkelt. Jag började nu när vi lekte och tränade att göra precis så. Det tog inte många repetioner förrän han tydligt släppte. Så ska vi köra ett tag - inga ord än men sen så lägger jag på TACK som är mitt kommando för att han ska släppa leksaken. Att jag inte tänkt på det...
PS. Nu snurrar det lite i skallen på Alfons. När jag vill att han skall sitta vid min sida så gör han hoppstå istället. Gullepojken!
På onlinekursen vi går så har vi börjat med hoppstå som skall resultera i ett sjuhelvetes ställande under gång. Så här beskriver Fanny Gott momentet:
"Anledningen till att vi väljer att jobba med hoppstå är för att få ett aktivt beteende och ett tydligt kriterium för ”stå”. Det ger en kvick rörelse och de flesta hundar älskar att utföra beteendet. Om du vill ha maxbetyg på tävling bör du inte ha ett stort hopp i slutändan, bara att tassarna lyfter från marken och fryser vid landningen."
Jag har ju inte en hund som så där lätt får upp framdelen så det här momentet fick jag börja med genom att locka Alfons att hoppa med hjälp av handtarget. Sen var det bara att fort som attan ta bort handen och först klicka för att Alfons lyfter sig från golvet för att sedan klicka när tassarna landar på golvet. Han ska helst inte ta nåt steg efter att han landat. Här kommer en film på Alfons fantastiska hoppstå!
Nu tar Alfons till det här med hopp så fort han vill nåt... Det händer också att han backar... Jag vill absolut inte att han hoppar PÅ mig så nu får vi börja med att få lite avstånd mellan oss. Hur momentet skall se ut ser ni på den här Klickerklokfilmen där Pogue får till så härliga hoppstå så att man ryser...
Suck... Men det är himla inspirerande att gå den här kursen. Man kan backa tillbaka, titta om och om igen, läsa instruktionen om och om igen... Jag kan annars vara helt blank när jag går kurs och ska ta in vad instruktören säger så det här är ett perfekt upplägg för mig!
Just nu håller vi på med lite shaping, Alfons och jag. Jag ligger i soffan med klicker och oxkindsbitar och han hittar på en massa saker. Han sätter sig, backar, lägger sig, lägger sig med hakan i backen, ställer sig upp och får klick för varje grej. Sen bestämmer jag mig för vad som ska ge ett klick, och bara det. Det är himla intressant att se hur snabbt han förstår vad jag vill att han ska göra. Det som verkligen gav mig en tankeställare var att han kunde hålla på så himla länge utan att tröttna! Är det min tillbakadragna position i soffan som gör att det känns kravlöst? Hm, detta tål att tänka på... Vi ska försöka få till ett hoppstå och det är enklare sagt än gjort med en hund som har såååå mycket tyngd på framdelen! Eftersom det inte ligger för honom att lyfta på framdelen så där automatiskt får jag locka fram det med handtarget och klicka för att han lättar och kommer ner igen. Fort bort med handen... Efter det långa shapingpasset behövde Alfons rensa hjärnan och det gör han så bra på sitt sätt!
Igår hade vi besök av vänner soon hade med dig en flicka från Argentina. Gillar hon hundar, hann jag få ur mig när Alfons stolpade fram till henne.... Alfons fattade verkligen tycke för henne och kärleken var besvarad! Hon hade nämligen en liten Dogue de Bordeauxvalp hemma i Argentina. Hade hon sett Turner & Hooch tro? När gästens engelska är knagglig och min spanska är obefintlig så sitter alltid en film fint. Nej, den hade hon inte sett. Även om filmen är från 1989 med en väldigt ung Tom Hanks så är den faktiskt väldigt sevärd. Hunden gör en fantastisk insats. Hade dock inte räknat med att Karla som växte upp med vår Allis skulle drabbas av sån akut sorg! Hon grät och hulkade fram att hon saknade Allis så mycket! Lilla gumman! Då satt det fint med lite tröst av en gosig Velourpojke...
Vi går ju som ni vet on-linekurs hos Klickerklok. Jag har varit dålig på att hålla er uppdaterade om våra misslyckanden/framsteg men det har varit lite annat att tänka på under senaste tiden, typ julen och sånt. Shapinglektionen gick i alla fall ut på att lära hunden att backa. Det har jag inte övat med Alfons... Vete sjutton varför för det är ju rätt bra att en så tung hund lär sig att ha kontroll på sin kropp. Men jag tycker att vi fått till det rätt bra! Kolla här:
Ska bara tänka på att inte ge belöning från handen så att förväntningen ligger där. Jag ska börja kasta belöningen till honom istället så att han kan backa längre bakåt. Han backar också väldigt rakt! Fick mig en tankeställare förut när en annan deltagare hade problem med att hennes hund backade väldigt snett. Fanny frågade då om hon tränade på klossen åt båda håll, eller bara motsols... Attans, det hade jag missat helt! Så det var bara att börja öva på klossen med den ändringen att Alfons alltså skulle röra sig medsols med bakdelen. Nu äntligen har polletten trillat ner. Ska se om jag får kollegan till att filma oss någon dag. Det måste ha sett så roligt ut idag när vi körde vårt lilla träningspass där. Han är ju van vid att röra sig motsols, mot min vänstra sida. Men jag ville ju inte det, utan han skulle ju röra sig mot min högra sida. Så när han snurrade runt så flyttade jag mig fort runt så att han inte hann ifatt mig. Han fick bra fart på bakbenen innan han gav upp och försökte åt andra hållet.
PS. Det vita klegget på heltäckningsmattan är intorkat dregel från Alfons. Det är wet business att belöna Alfons med godis vill jag lova... Man ser riktigt hur det droppar från hans mun om man tittar riktigt noga...
Nyårsaftonen avlöpte bra för hundarna. Vi stängde in dem båda i tvättstugan där vi satt på torktumlaren för att dränka ljudet av fyrverkerierna. Det fanns heller inget fönster där så de slapp bli störda över ljusexplosionerna på himlen. Jag har märkt att Alfons reagerar minst lika mycket på det som på smällarna. Han är fortfarande nervig och reagerar på minsta smäll. Trist! Läste att en hund hade dött för att den i panik sprungit ut framför en bil och blev överkörd. Man borde åtminstone lagstifta så att det bara är tillåtet att ha fyrverkerier under vissa tider under året. Kanske kan man få bort det värsta okynnessmällandet på det sättet? Vi avslutade i alla fall vårt nyår med att sända upp två vackra ljuslyktor. Den första såg vi försvinna långt upp i skyn, medan den andra tappade sitt tändblock på sin väg upp i skyn! Det flammade till och sen såg vi med skräck en brinnande klump fara ner mot skogen... Bara den inte träffade en ladugård fylld med torrt hö! Det hördes ingen brandkårssiren under natten så vi får väl hoppas att det gick bra. Om inte, så har ni inte läst det här och jag ger inga detaljer var vi exakt befann oss... ;-) Jag undrar också vad som händer med den där tunna trådställningen när lyktan brunnit klart och störtat mot marken. Varför görs de inte på ett miljövänligt sätt? Det kommer väl snart nån skräckrapport (beställd av fyrverkeribranschen) över vilda djur som dött med en ljuslykteställning virad runt kroppen. Nåväl, vackert var det i alla fall!
Nyårsdagen visade sig från sin bästa sida med sol och ett par minusgrader. Vi tog en lång promenad med hundarna i skogen och över frusna åkrar. Det var bra fart på hundarna och de lekte tafatt. Kommer ihåg när vi sist gick här med hundarna. Då var Alfons fortfarande valp och totalt vild medan Sally var äldre och inte alls pigg på hans racerlopp över stock och sten där han inte stannade för nåt, inte ens Sally. Ska kolla om jag skrev nåt inlägg om det och länka till det. Nu skötte sig hundarna så himla bra! Sally morrade om Alfons försökte sno hennes pinne och för det mesta lät han henne ta den. Här kommer en filmsnutt på gentlemannen Alfons:
Här har Alfons tagit en alldeles egen pinne!
Sally är ju av rasen Labrador och då älskar man ju att bada, oavsett färg eller konsistens på vattnet. Om det är i frusen form tar man helt sonika hål på isen och tar sig ett litet dopp. Alfons tittade förundrat på...
Hundarna trivdes förträffligt i varandras sällskap. Ett bildbevis på det får avsluta det här blogginlägget även om bildkvaliteten inte är den bästa! Sally är bara för söt!
Nu är vi Lagga utanför Uppsala hos vänner för att fira nyår. Här bor också Sally, en osedvanligt snygg svart Labbeflicka. Dagen har tillbringats nere på den översvämmade åkern där vi grillade korv och såg hundarna busa runt! Nu är båda vovvarna helt slut! Gott nytt år kära bloggvänner!
Jag har varit superdålig på att blogga. Har haft fullt upp med julförberedelser och jobb. Jag hade också problem med att blogga med telefonen men nu har jag installerat om appen och hoppas på att det fungerar bättre 😁. Vi har haft en skön jul och idag tog vi en lång promenad med bästisen Sassa. På bilden ser ni Alfons tålmodigt väntande på att hon ska dyka upp...
Jag är så aptrött på det här eviga mörkret. Jag har passat på att träna lite innan jag åker till jobbet för annars är det precis tvärmörkt. Jag hoppas på att svärfar och mannen får upp min lampa i helgen och att snön kommer snart! Vi tränar och står i men det är svårt. Deppar ihop när jag ser de andras filmer för deras hundar är så rappa, så sugna på godis, så sugna på att leka. Det är ju hur lätt som helst att få en högmotiverad hund att fatta galoppen (säger jag som måste få skylla på nåt). Skaffa en molossertyp och kom sen och snacka om att hundträning är lätt! Suck... Ja, ja, nu ska jag inte beklaga mig mer. Det positiva är att Alfons faktiskt börjar förstå det här med externbelöning. Ska se om jag får upp en film snart på det. I helgen väntar annars julkaksbak med kära syster yster och Hundmässan i helgen! Alfons och jag står i RACC:s monter på söndag förmiddag så kom förbi och säg hej vetja! Och sen håller vi tummarna för att Viggo kniper det sista certet för nu är det nära... CHAMPAGNEN LIGGER PÅ KYLNING - hör ni det? Och ja just ja... Selma skall ranta runt i ringen också. Stay tuned för det kommer mera...
Nu har on-linekursen startat och Alfons jag har börjat skolan igen. Satan i gatan vad roligt och nyttigt det är! Vi har filmat ett lekpass och så här ser det ut...
Här kommer först en fråga från mig om viktförskjutning och Fannys och Thomas kommentarer:
xxx
"Har en kort fråga om viktförskjutningen bakåt. Alfons är en jäkel på att dra men särskilt rakt bakåt blir det inte… Hur får jag till det? Ska han kampa i en trång korridor eller är det inte så himla viktigt? Han börjar så bra men sen drar han åt sidan för han har väl märkt att det har effekt. Man har ju inte mycket att sätta emot när 55 kg med låg tyngdpunkt sätter igång… Ska filma det så att du ser hur det ser ut."
Fanny svarade: "Nej, jag tycker inte att det har så himla stor betydelse förutom att det är himla irriterande (jag har också en sådan), Jag försöker att hålla med två händer så att jag kan motverka cirkelrörelsen och så försöker jag att förstärka rakt bakåt. Men det är väl mest en smaksak, jag kan inte se någon större praktisk betydelse."
xxx
Min kommentar om min film: "Så, nu har jag laddat upp filmen. Se den här:http://youtu.be/aO3dKJRlxh8. Lite kommentarer från mig först… Det hörs inte så bra vad jag säger till Alfons för det blåste rätt mycket men jag säger Bra innan han släpper på väg in till mig. Det kan se ut som att han släpper, jag säger bra och slänger iväg nästa. Sen blir han väldigt störd av att grannhundarna börjar skälla där i mitten av filmen så jag väntar ut honom och sen belönar honom rätt snart efter att han själv valt att bryta sitt fokus på det och återgå till leken med mig. Leksakerna är rätt nya och hårda och jag ser på filmen att han inte tar i som han ska i dragkampen. Jag brukar släpa efter honom som en vante i vanliga fall "
Fannys svar: "Fin lek! Jag hade valt att belöna med den nya leksaken hos mig, eller bakåt (åt det håll jag vill att hunden ska springa med den första leksaken). På så sätt får jag en bra belöningsplacering och skapar en förväntan om full fart till mig när hunden kommer med något i munnen. Finns det någon speciell anledning till att du väljer att kasta den nya leksaken åt andra hållet (så att han vänder bort från dig)."
Mitt svar: "Hmmm, du menar att jag istället för att kasta ut så ska jag kasta bakåt förbi min vänstra sida? Nej, har ingen speciell anledning, har bara inte tänkt. När han då springer förbi min vänstra sida på väg mot den saken jag kastat ut, ska jag då vända mig om och göra samma sak igen? Han får då långa raksträckor vilket säkert är bra för farten. När ska jag säga Bra (= släpp det du har i munnen)? Strax före mig?"
Fannys respons på det: "Japp! Det blir långa fina springsträckor. Eftersom han är duktig på att springa mot dig tycker jag att du ska variera punkten du säger ”bra” på, så att det inte blir förutsägbart. Ibland när han griper, ibland halvvägs mot dig, ibland när han är nästan framme."
Min respons: "Kanske en korkad fråga men jag måste ställa den… Om jag säger bra! när han precis gripit leksaken som jag slängt ut, då ska han ju genast släppa den för att sätta fart mot mig igen och då få nästa leksak ur min hand eller bakåt, eller hur? Då ska jag bege mig till leksaken som han släppte även om den ligger en bit iväg från mig, eller hur?"
Fannys svar: "Japp Ibland kan det till och med vara smart med tre leksaker "
Min tanke:... att jag inte tänkt på det...
Ny fråga från mig: "En kort rapportering. Jag gjorde så som du tipsade om och som jag misstänkte så släpper han inte säkert på mitt ”bra!” utan han har väl sina egna signaler (förväntad plats, min kaströrelse när min tajming är usel när jag säger bra samtidigt som jag kastar etc). Hur ska jag göra om han inte släpper på mitt ”bra”? Han fortsätter bara fram till mig med leksaken i munnen och det är i o f s bra men jag vill ju att signalen bra ska vara = släpp… Omvänt lockande med leksakerna i händerna?"
Thomas svarar: "Tips for å lære hunden å spytte ut föremål i farta på belønningssignal:
- Jobb mer med en leksak i hver hånd. Se til at du har den nye leksaken bakom ryggen mens du leker, si ”ja” før du tar fram den nye leksaken og blir aktiv med denne. Målsetningen er at hunden slipper refleksmessig på ”ja” og titter etter den nye.
- Noen hunder er mer glad i å bære enn andre. Da kan det fungere bedre med å kaste leksak nr 2 bakover i begynnelsen. Som du selv er inne på, pass på timingen. Først ”ja” (armen stille mens du sier ”ja”), så kast 1/2 sek senere.
- Er det fortsatt vanskelig, så hadde jeg kjørt med en litt tråkigere leksak, og belønnet med en som har høyere verdi.
Tenk på at vi jobber mest med hundens forventning her, ikke så mye med kriterier. Vi står ikke og venter til hunden slipper, men det er lek og full fart hele veien. Men for å få rett forventning på vårt belønningssignal, er det viktig at signalet ”ja” kommer før vi beveger på armen.
Tips for å lære hunden å spytte ut föremål i farta på belønningssignal:
- Jobb mer med en leksak i hver hånd. Se til at du har den nye leksaken bakom ryggen mens du leker, si ”ja” før du tar fram den nye leksaken og blir aktiv med denne. Målsetningen er at hunden slipper refleksmessig på ”ja” og titter etter den nye.
- Noen hunder er mer glad i å bære enn andre. Da kan det fungere bedre med å kaste leksak nr 2 bakover i begynnelsen. Som du selv er inne på, pass på timingen. Først ”ja” (armen stille mens du sier ”ja”), så kast 1/2 sek senere.
- Er det fortsatt vanskelig, så hadde jeg kjørt med en litt tråkigere leksak, og belønnet med en som har høyere verdi.
Tenk på at vi jobber mest med hundens forventning her, ikke så mye med kriterier. Vi står ikke og venter til hunden slipper, men det er lek og full fart hele veien. Men for å få rett forventning på vårt belønningssignal, er det viktig at signalet ”ja” kommer før vi beveger på armen."
Min aha-upplevelse: "Att säga Ja innan jag tar fram den andra leksaken bakom ryggen var ett himla bra tips… Ut igen… "
Börjar ni fatta vilket sabla bra upplägg det är på den här kursen? De kan säga t ex att 1.07 in i filmen så gör du nåt... eller då ska du tänka på... Man kan se sig själv utifrån och ta till sig instruktioner på ett annat sätt när man ser sig på film än när man ser sig själv inifrån.
Jag ser fram emot en dag hemma i morgon med dagsljus! Då ska vi filma en leksession och lägga upp den på onlinekursen som jag går. Har kollat in några filmer från de övriga deltagarna och det är så lärorikt att se dem och sen se Fanny och Thomas kommentarer. Jag tror att jag även lägger upp min film här med de kommentarer jag får. Om ni vill se det vill säga...!
"
Ibland kan det till och med vara smart med tre leksaker 
"
