Djupdykning
Nu är det bra glest mellan inläggen... All träning har lagts på is för tillfället och jag tror att det gör oss båda gott. Körde dock ett kort pass idag med Alfons och han var verkligen med på noterna. Som om han längtat lite! Han har fått vara hemma hela veckan med tjejerna som jobbar lite omlott med varandra. Skönt att han kan vara hemma och skrota som omväxling. Idag gick vi en långpromenad i skogen som avslutades med ett litet dopp, ja förresten, inte ett så litet dopp... Alfons gick lite för långt ut i vattnet och rätt som det var så försvann botten under tassarna på honom. Jag tänkte först att "nu börjar han nog simma" men han bara försvann! Blubb, blubb sa det och sen var hela hunden borta. Jag var precis på väg att hoppa i efter honom när han dök upp igen. Lite förvånad blev han nog allt... Vi får se om han blev avskräckt nästa gång vi går förbi badplatsen. Nu är det bara en jobbvecka kvar och sen blir det långledigt. Ska bli så skönt att kunna ägna Alfons lite mer tid igen. Läste förresten på Facebook att det gått bra för Alfons syster Tiziana på World Dog Show i Danmark. Skoj! Vi kanske satsar utställningen på Sofiero i höst och hoppas att Alfons rätat ut sig till dess ;-)
Cane Corsoträff!
Det har varit dåligt med bloggandet på sistone. Jobbet tar all tid och Alfons har varit hemma med husse hela veckan. Jag har knappt träffat honom för han sover som en gris på morgonen och jag har kommit hem sent på kvällarna. Selma har varit på jobbet i alla fall så då har jag fått gosa lite med henne istället. Sen när jag kommer hem så känns Alfons enormt stor! Hans huvud är ju gigantiskt om man jämför ;-). Igår var det prinsessbröllop så då fick Alfons åka hem till Selma en stund. Vi hade nämligen själva bröllopsdag och tänkte passa på att fira det med middag i stan efter att vi viftat med flaggorna när Vickan och Danne for förbi. Alfons hade haft jätteskoj med Selma och det hade gått bra att låta dem leka lösa i trädgården. När ångvälten Alfons kom farande så sprang Selma helt sonika och gömde sig under saker som Alfons inte rymdes under. Hon är smart den lilla bruden! 
Här njuter Velourpojken av lite gos med lillmatte! Han är en riktig livsnjutare, vår pojke.
På eftermiddagen idag så åkte vi till Hellasgården utanför Nacka för en CC-träff som rasklubbens Stockholmssektion ordnat. Vi var tre familjer där (med hundarna Alfons, Adam och Spex) + en familj som funderar på att skaffa en CC. Vi tog en promenad först och sen fikade vi i gröngräset. Vi planerade lite inför kommande aktiviteter och det blir nog lite handling, friskvård och annat som kan intressera oss CC-ägare. Det är kul om folk kommer på sådana här träffar så att man får dela sitt intresse med andra CC-lovers. Vi hoppas på bättre uppslutning nästa gång!
Var tar tiden vägen...?
Vi har haft en hysterisk vecka med avslutningar och massor av jobb. Velourpojken har verkligen fått stå tillbaka (för ovanlighetens skull skulle husse tillägga om han fick chansen). Det är väldigt intensivt på jobbet för både mig och kollegan så lunchpromenaderna har genomförts i liiite snabbare tempo. Det märks på hundarna att vi är stressade, lite mer studs än vanligt. Nu är skolorna i alla fall slut, vilket innebär mer hemmatid för Alfons om någon av de större mattarna är hemma under dagen. Så här innan semestern är det så mycket som måste bli klart och då är det skönt om Alfons inte behöver sitta i kläm. Vi tog en härlig skogspromenad häromkvällen. Han går lös och viker inte många tum från min sida. Han går lite före, slänger ett getöga snett bakåt för att kolla om jag hänger med, sen går han vidare. Det är inte många gånger som jag får tillfälle att gömma mig bakom ett träd för han har verkligen stenkoll på mig. Jag brukar slänga ut lite pinnar ut i terrängen vid sidan om stigen och han springer som en gasell efter dem. Han hittar oftast pinnen men han tar den bara i munnen för att sen spotta ut den. Hemma kommer han alltid tillbaka med leksaken men jag vågar inte riskera att behöva hämta leksaken själv ute i blåbärsriset. Den förnedringen bjuder inte matte på, Alfons!
Sjung om studentens...
I fredags var Alfons med på studentuppvaktning. Resan dit var lång - först tvärbanan, sen byte till tunnelbana och sen ett nytt byte till annan tunnelbana. Mitt i värsta rusningstrafiken! Men det gick geschwindt som vanligt. Han mådde som en prins bland alla gäster och blev klappad på som sig bör. Annars har vi haft avslutning på brukshundsklubbens grundkurs i lydnad... Jag kunde inte med att säga vad jag tyckte om kursen i kursutvärderingen för det kändes som jag var den enda som inte var nöjd. Jag hade nog för höga förväntningar helt enkelt. Nåväl, jag ska försöka få till lite privatträning med en instruktör i stället för jag tror att det ger mer kvalitet och valuta för pengarna. Annars har vi fortsatt att öva bakdelskontroll och nu har vi kommit till momentet där han måste stöta i mitt ben med sin sida för att få klicket. Det går jättebra men på slutet så välte pallen och det gillade han inte. Motivationen har väl inte varit på topp hos herrn... Lite varmt och segt liksom. Han käkar gräs som en hel ko. Vet inte om det är nåt med matsmältningen som behöver en skjuts.
Gick en härlig kvällspromenad i skogen nu på kvällen och stötte på ett rådjur som låg och vilade i gräset. Alfons tittade bara det. På vägen tillbaka så gick vi förbi igen men då sprang rådjuret iväg. Då blev det lite mer intressant för Alfons :-) Jag hade honom kopplad så den gubben gick inte serru!
Genombrott!
Nyss inkommen från dagens lilla träningspass kan jag bara konstatera att det inte bara är en pollett som trillat ner i skallen på Alfons, det är en hel sedelbunt! Han är så rolig på det viset. Han kan verka lite ointresserad och nonchalant men innanför pannbenet så mal geniknölen oavbrutet. Idag, mina vänner, så travade han runt med bakbenen på badrumspallen som om han inte gjort annat i sitt liv! Det var ju för tusan bara för ett par dar sen jag klickade upp honom på pallen överhuvudtaget! Sen körde vi lite apporteringsövningar. Jag vill ju att han ska hämta grejen och komma hela vägen in till mig med den. Eftersom han kan handtarget sedan innan så testade jag att sätta ut handen - och dra på trissor! Han trippade hela vägen in till handen och tryckte nosen i den! Ibland spottade han ut grejen som han hämtat precis innan men det gör ingenting alls. Vi är på rätt väg! Så här ser Alfons ut efter ett träningspass på nyklippt gräsmatta. Hela munnen är full av gräsklipp.
Igår körde lillmatte Karla lite träning med Alfons. Hon övade sitt och ligg och kommandot kom lite "von oben"!
Först var Alfons lite undrande. Vad i all friden är människan som pratar med mig? Sen förstod han, särskilt som det kom godis nerdroppande från trädet. Vet inte varför texten helt plötsligt blir blå... Dags att sluta blogginlägget kanske...
