Det gäller att ha svikt i knäna...
När Alfons röjer loss så är det bäst att man står med lite svikt i knäna... Jäklars, vilken klump som kommer farande! Sassa säger som tur är ifrån när hon tycker att han blir för mycket...
Sen poserade vovvarna snällt i skogen.
Fina Sassa!
Så, nu har de poserat klart...
Alfons 2 år!
Idag fyller älskade pojken 2 år! Tiden går så fort när man har kul! I morse så gjorde lillmatte i ordning en tårta bestående av Vom og Hundemat som botten, täckte hela "härligheten" med creme fraiche och garnerade med cheeze balls och rullade kalkonskivor. Visst ser det gott ut?
Alfons, som inte är direkt glupsk, såg lite misstänksam ut. Ska jag verkligen äta det där?
Men allt gick åt när han väl började äta. Sen var det dags att fylla på frysen med hundmat så jag tog mig en tur upp till Djurö Hund och Katt för att proviantera. Där hittar man mycket smaskens till hunden så det fick bli en stor nötknota och ett lammben från Ö-slakt som ligger här i närheten. Snacka om lokalproducerat! Sen fick det bli en tjursnopp också och en rolig leksak till födelsedagspojken!
Jag tror att han gillade presenterna!
Här är lite bilder på Alfons nya handväska!
Nu väntar en kvällspromenad med bästa Sassa! Det är nog den bästa födelsedagspresenten av dem alla!
En vanlig dag på jobbet!
Idag fick Alfons följa med till jobbet. Det var nog innan sommaren som han senast var med mig i stan. Det blev ett kärt återseende med kollegans Selma. Här följer en bildkavalkad. Inget djur blev skadat under inspelningen.
Man lite trött i ögat av att busa hela dagen...
När Very Good inte är Good Enough...
Ja, då ska vi väl erkänna att vi faktiskt var i Norrköping idag och att jag ställde ut Alfons. Resan dit gick bra, trots den tidiga timmen. Jag har ju inte riktigt rutin på det där med alla grejer som ska släpas med till ringside. Gick i alla fall först med stolar, kylväskan och annat jox för att sen hämta Alfons. Han blev väldigt uppspelt av alla hundar runt omkring och eftersom det hade regnat hela natten så var gräsplanerna rena rama träsket. På ett ställe där de inte gjort någon ring gick jag för att rasta Alfons och han försökte sig på ett litet vattenrace i gyttjan. Inte så najs... Helt plötsligt tyckte han inte att det var roligt längre med alla skällande hundar så då kom hans tält väl till pass. Där kunde han vila och känna sig lite hemma. Det regnade hela vägen dit men upphörde precis när vi anlände till utställningsplatsen. Det var mulet hela dagen och regnet hängde lite i luften. Vi hade dock tur och det började inte regna igen förrän vi satte oss i bilen för hemfärd. Hur gick det då? Ja, som titeln på blogginlägget avslöjar så var det väl inte hellyckat. Jag tycker dock att kritiken var fullständigt rättvis. Så här löd den:
"Very substancefull male, strong massive head, well proportioned with good correct bite. The eyes are a bit loose. In stance he has an arched back and lacks a bit of hind angulation. Moves with elastic movement." Här följer två bilder på Alfons som Pia Hamberg varit snäll och tagit på honom in action.
Jag vet inte vad som hände med Alfons öron här på bilden men jag har INTE kuperat dem, ha ha ha...
Extra roligt var det förstås att träffa Alfons fina mamma Gali som ni ser nedan i bild!
Här ser man tydligt varifrån Alfons fått sin vana att lägga upp en fet tass i knät på något offer som han utsett till förste kliare hela kvällen. Gali gör precis på samma sätt här med lillmattes kompis.
Snälla matte - klia mig liiiiiite mer!
Dagens vinnare blev Nemo som blev bästa hane och sedan bäst i rasen och därmed Svensk vinnare. Han står till vänster i bild. Grattis Anne-Lee som också är Alfons uppfödare. Till vänster står Adel, en härlig böna, som blev bästa tik och bäst i motsatt kön. Det var jättekul att se så många fina Cane Corsos på ett och samma ställe och alla trevliga utställare dessutom. Träffade en Facebookkompis som har en fantastiskt fin tik som blev bästa juniortik idag. Träffade också Eros och hans matte och husse som berättade att de följer Alfons blogg! Kul! Han är faktiskt en halvbror till Alfons för de har samma pappa - Emir. Här kommer ett par bilder på Eros och en bild på halvbrorsorna tillsammans! Lika fulla i sjutton var de båda två. Ville bara leka så det var inte lätt att få med dem på en och samma bild!
När vi kom hem gick jag och Ullis med hundarna i skogen. Det började givetvis att regna och så jäkla blöt som vi blev vet jag inte om jag blivit på bra länge. Jag dröp hel och hållen! Alfons tyckte dock att det var toppen och gjorde några helt huvudlösa race i skogen som tyvärr lämnade lite spår efter sig. Han har fått ett sår i trampdynan fram och sen reagerar han när jag tar på hans bakben. Han måste ha slagit i bakbenet bara för han haltar inte. Tokstolle! Nu laddar vi om till Sofiero den 11/9 och hoppas att allt är ok till dess. Eller förresten, vi ska ju inte ens dit! ;-)
Det närmar sig...
I morgon bitti bär det av till Norrköping! Ni vet, till utställningen som jag inte ska vara med på.... 40 st Cane Corsos kommer att vara med, totalt 2 300 hundar! Så kul det ska bli, trots den tidiga uppstigningen på morgonen. Som sällskap kommer lillmatte att följa med och hon tar med sig en kompis. Tack och lov, för en utställningsdag är låååååång. Vill ju inte höra tjat om att åka hem från det att vi kommer fram... Som mannen brukar säga: "Om du verkligen vill känna hur lång en dag kan vara - åk på hundutställning!" Han har inte fattat grejen... Det gör visserligen inte hundarna heller men än sen då! Glad matte, glad hund! Så ikväll får Alfons bada. Man får ju inte låta domaren bli helt fet om fingrarna när han drar handen över Alfons rygg. Vet ni, måste bara berätta om en konstig grej. Alfons har haft en fettknöl på sidan. Not så snyggt och givetvis på den sidan som domaren ser, d v s vänster sida. Den är puts väck upptäckte jag igår! Hur är det möjligt? Alfons kanske vet att det gäller att se snygg ut på utställning? Vi kommer att träffa Facebookvänner också som vi inte träffat förut. Det ska bli kul att träffa hundarna live, särskilt en flicka som heter Diva. Hon är så snygg och vi är några som tycker att hon och Alfons borde dejta (på skoj förstås). Här kommer en bild som jag hederligt snott på Facebook, fotograf Mia Johansson. Hoppas att jag inte åker på stryk när vi ses...
Igår på kvällspromenaden mötte vi en ny kompis i kvarteret! Meet Diesel, en Borderterriervalp på 10 veckor!
Först tyckte Alfons att han var väldigt spännande, som en liten råtta eller nåt. Sen ville Alfons leka med lilla Diesel och började veva med framtassarna och slog omkull lilla Diesel. Ni vet, lite som när Mowgli som leker med Baloo för Diesel var inte den som var den... Han skakade av sig och skuttade glatt emot Alfons igen. Precis som ska det vara! Alfons kan ju bli lite fånig när han blir lite till sig i trasorna. En del hundar rider på sina mattar och hussar men Alfons, han försöker klättra upp i famnen på mig. Han hoppar ju aldrig upp på oss annars, hur glad han än är! Man är ju inte Velourpojke för inte...
Ändring på menyn
Detta står numera på menyn... Vom og Hundemat. Låter väl gott? Alfons har varit väldigt ointresserad av maten på sistone och jag tänkte därför testa att ge honom färskfoder istället för torrfoder. Hans reaktion är rätt märklig. Det är precis som om han tycker att maten är FÖR rå och FÖR ociviliserad för han närmar sig den med stor skepsis. Han tuggar i luften för att få in så mycket doft som möjligt. Nosar sedan försiktigt för att till slut ge maten en liten slick. Sen tar han försiktigt en liten liten tugga och sen kan jag ge honom en hel blaffa som han sväljer på nolltid. Hela måltiden är över på 1 minut där 45 sekunder går åt att sniffa, slicka och läppja på maten. Märkligt. Jag trodde att han fullständigt skulle slänga i sig maten. Lite som att få färsk köttfärs serverad. Lite för bra för att vara sant liksom. En bra sak är att hans bajshögar minskat med 2/3 i storlek. Jag skojar inte. Små korvar är allt som kommer ut. Resten använder kroppen upp. Jag kör vidare på detta trots att det blir lite dyrare. Han är ju värd det bästa! Om det är någon annan som ger färskfoder - hur reagerade hunden på bytet?
Housewarming party!
Det går väldigt bra med burlekarna. Alfons gillar faktiskt sin bur så mycket att han går in och lägger sig frivilligt i den. Det är ett väldigt gott betyg!
Passade på att filma honom utomhus också... Först är han lite osäker på vad jag vill att han skall göra. Krafsa lite kanske...?
Men efter ett tag så kör han racet inne i buren när belöningen kommer...
Det kan ju gå rätt hett till i vår trädgård när man busar med Alfons och då hamnar ofta leksakerna lite här och där upptäckte jag precis...
Avslutar med några fina bilder på min Velourpojke.
Det är inte fint att gapa, Alfons! Apropå det, ska berätta i nästa blogginlägg om hur det går för Alfons att byta från torrfoder till färskfoder.
Alfons nya barre!
Idag kom Alfons nya hytte, direktimporterad från Norge av typen Maelson Soft Kennel 105. Fasiken vad snygg och stadig den är! Alfons tittade skeptiskt på mig när vi packade upp den...
Husse sa lite ironiskt att Alfons ju verkar väldigt "glad" över sitt nya hus och att han säkert kommer att "älska" att vara i den om du ens får honom att gå in i den... 
Vänta du bara, sa jag självsäkert! Jag shejpar in honom i buren på nolltid! Sagt och gjort! Ha överseende med bildkvalitén...
Jag började med att klicka för att han överhuvudtaget tittade på buren först, sedan för att han närmade sig den. Rätt snart fattade han att han måste gå in i buren för att utlösa klicket. För er som inte är så insatta i klickermetoden så vill jag betona att jag alltså INTE lockar in honom i buren med godis i handen. Det är först när han är där jag vill ha honom som klicket och sedan belöningen kommer. Det är viktigt att inte ta för stora steg i början och verkligen klicka för VARJE LITET framsteg.
Ni ser att han inte tvekar särskilt mycket längre innan han går in i buren!
Så här i början har jag taket öppet för att han ska känna sig trygg och för att jag ska kunna placera belöningen på ett bra ställe. Jag vill ju få honom ända in i buren. Nu ska vi leka lite med buren varje dag tills han känner att det är ett ställe han vill vara på. Jag kommer också att lägga till ett kommando så att han bara går ut ur buren när han fått fri-kommandot. På en timme med korta sessioner, kanske 10 minuter effektiv träning, så har Alfons lärt sig att gå in en bur som han aldrig sett förut! Det var så roligt att se hur han testade med att först sitta, sedan ligga, sedan lägga nosen tungt mot buren för att se om det var det jag ville att han skulle göra.
Det här med att Alfons lägger nosen tungt och stilla mot buren kommer från handtargetövningen som jag fått att bli mer utsträckt, alltså inte bara ett litet dutt i handen. Klickermetoden är verkligen ett fantastiskt verktyg, som ett språk vi båda talar! Jag är supernöjd med både hunden och buren!
