Tunga grejer

Idag tog vi en härlig skogspromenad till favoritstället. Stora ängar och inte en kotte! Den här gången fick vi med oss husse också. Alfons gillar verkligen när vi är fler ute och går. Han slappnar av och gottar sig åt att vara en i flocken. Det är väldigt skönt med en hund som håller sig nära oss hela tiden så han går lös mest hela tiden. När vi kom fram till ängen så gjorde jag misstaget och slängde i väg hans ena gummiboll på snöre. Okej, jag är helt värdelös på att kasta och den här gången slängde jag bollen snett rakt över i en stor hög av avverkade björkar. Vi letade ett tag men gav sen upp. Man vågar ju inte riktigt börja klättra i en timmerhög för börjar det rulla, ja då kan man ju hälsa hem. Jag får köpa en ny boll. Alfons har ett extremt föremålsintresse vilket är väldigt roligt. Han är därmed inte särskilt svårbelönad. På vägen hem så hittade Alfons en stor pinne som han absolut skulle få med sig. Husse tog lite bilder på en kämpande Alfons. Den skulle bara med hem!
Han ser helt galen ut här!
Skam den som ger sig!
Den här pinnen var lite mer hanterbar!
Ibland är det skönt att få lite hjälp!
Vänta på mig!
I morgon följer Sassa med ut på promenad och det tycker Alfons är skoj även om hon blir sur när han blir lite för hårdhänt. Det är inte lätt att vara en liten pojke i en stor kropp!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0