Velourpojken Alfons

I helgen var Alfons och jag på kurs hos Hundid utanför Norrtälje. Belöningshelg var namnet på kursen. Så kul det var! Just nu håller jag på att processa allt jag lärt mig för att kunna omvandla teori till praktik. För det första:

Nu rivstartar vi hösten med att gå kurser till höger och vänster, jag och Alfons! Så kul, särskilt när man äger den bästa hunden i stada (och landa för den delen också). Okej, han är inte den snabbaste och mest lättmotiverade men vet ni, det är inte hans matte heller... Eller jo, förresten. Jag är rätt snabb men inte särskilt noggrann, uthållig eller vältajmad. Jag tror faktiskt att Alfons är helt perfekt för mig nu när jag verkligen ska försöka lära mig det här med lydnad för han går väldigt sakta till väga. Förresten - lydnad... Gillar inte det ordet. Det handlar ju inte om att han bara ska göra som jag säger (även om det vore fett skönt). Det är ju samspelet vi vill åt! Ikväll har vi varit hos Lotta Linusson i Västerhaninge (eller vad gyttret heter där nere längs 73:an) på grundkurs i lydnad. Målet är att kunna genomföra lydnadsettan (inte ens namnet är jag säker på). Det är alltså ett program som skall kunna genomföras med hunden och det är inte så fasligt många moment. Men alla som tränar hund vet i hur många atomer man kan plocka isär ett moment. För att sedan sätta ihop allt igen... Okej, det här är vad vi ska lära oss. Hopp över hinder, ställande under gång, läggande under gång, inkallning, platsliggning och apportering. Har säkert glömt nåt moment... Jo, linföring. Ni vet, hunden ska stirra på sin ägare SAMTIDIGT som den ska gå rakt framåt. Vi är på momentet titta på matte (för i h-vete). Att sedan kunna gå en sträcka på det sättet känns oöverkomligt.Idag gick vi igenom momentet hopp över hinder. Måste köpa ett hinder. Alfons hade aldrig sett ett hinder förut men hoppade faktiskt över. Jag var livrädd att kopplet skulle trassla in sig och dra omkull hindret för om det hade hänt så hade vi kunnat vinka goodbye till det momentet. För alltid. Han gillar nämligen inte grejer som låter. Men som sagt - vi fixade det. Nu ska vi öva hemma så att han förstår att han INTE får springa bredvid hindret även om det verkar vara det smartaste att göra. Jag kommer att skriva upp lite saker här som jag måste tänka på så att jag inte glömmer bort vad Lotta sa till mig. Note to self: Sätt hunden framför hindret, när hunden är på väg mot hindret och inte kan ångra sig, beröm/klicka och släng leksak PÅ MIN VÄNSTRA SIDA bakåt. VIFTA INTE MED VÄNSTERHANDEN OCH SÄG BRA FÖRST INNAN BELÖNINGEN KOMMER. Jag har nån konstig ovana att säga bra samtidigt som jag slänger belöningen. Det gör att Alfons får ett fokus på min hand så om jag av misstag viftar till med handen kommer han att förvänta sig att en leksak kommer flygande bakåt. På tävling är det inte så bra... Särskilt inte om jag ville att han skall komma in och sätta sig i utgångsställning (sitta på min vänstra sida, inte snett, inte för långt bakåt, utan perfekt vid min sida). Apropå ingångar - om han sätter sig snett så får jag INTE gå ett par steg framåt för att göra det möjligt för honom att rätta sig. Jag måste gå fram och kalla in honom på nytt så att han får göra HELA ingången igen. Är faktiskt lite stolt över att han har trots sin storlek bra fart på ändalykten! Tror att det är våra övningar på lamporna på lunchpromenaden som ger resultat. Han vet liksom hur man steppar i sidled med bakbenen. Sen övade vi inkallningar. Alfons är normalt stabil på att sitta kvar och vänta på min signal men nu blev han lite lätt i baken först. Han tyckte nog att det var lite läskigt att bli lämnad på en plats som han inte känner till. Måste tänka på att inte vänta så länge med belöningen så att den kommer först när han saktar in. Måste belöna redan efter 3-4 meter när farten är som bäst. Sist övade vi på stopp som är början till ställande under gång. Backa bakåt med hunden framför mig (nån meter mellan bara) och säga STOPP och SAMTIDIGT slänga leksak vid sidan (inte över) honom. Alternera mellan höger och vänster sida. Förväntan ska ligga åt sidan/bakåt). Alfons är riktigt bra på att stanna när han går framför mig. Jag har varit noga med att inte belöna att han fortsätter gå ett par steg utan vill att han verkligen stannar i steget. Det här ligger för honom eftersom han då får vänta in mig. Ställande under gång blir att han skall bli kvar och jag ska fortsätta gå. Det blir en liten utmaning för mammagrisen att kunna bli lämnad. Får också tänka på kroppsspråket när jag slänger belöningen (vara tävlingsmässig). Nästa vecka blir det inte någon kurs för då ska Lotta tävla för lydnadslandslaget i Danmark. Olika falla ödets lotter... Till helgen bär det av till Norrtälje för att gå en tvådagarskurs i belöning hos Carro på Hundid. Ska bli sjukt kul för är det nåt som Alfons är bra på så är det att leka! Sist men inte minst - vi har anmält oss till en distansgrundkurs i lydnad hos Fanny Gott på Klickerklok. Spännande upplägg med hemläxor och filmning av träning! Det är ju ändå så att man tränar i korta pass och det passar utmärkt att få göra lite lite varje dag. Kollegan vet inte än att det blir hon som får hålla i kameran för om det ska gå att filma så får det nog allt ske i dagsljus - även om mörker säkert är att föredra ;-)