Hjälp!

Då var vi nere i Skåne och hälsar på syster med familj. Som en del av er kanske kommer ihåg från tidigare blogginlägg så har ju syster en Lagottohane Viggo på 1 1/2 år. Nu börjar situationen att vässas till lite mellan hundarna och nu kära bloggläsare, dela med er av erfarenhet och goda råd! Viggo markerar väldigt tydligt att han inte gillar (?) Alfons, vill dominera (?) Alfons eller vad det nu är som händer. Det är väl mycket hormoner som spelar in. Viggo är antagligen i sin psykologiska pubertet just nu, medan Alfons inte ens börjat lyfta på benet än... Viggo ger sig regelrätt på Alfons helt oprovocerat och är väldigt aggressiv.Han tycker kanske att Alfons ska ta och lugna ner sig och veta hut? Alfons svarar inte upp mot dessa påhopp men visar inte heller någon direkt underkastelse. Alfons springer bara iväg och det gör Viggo ännu mer vansinnig. Fysiskt har ju Alfons kapaciteten att förvandla Viggo till en tovad ullvante på 5 röda... Man önskar att man hade en erfaren människa vid sin sida som kunde läsa hundarna och säga "Gör så här!" eller "Låt dem vara!" Vi vill ju inte göra fel och förvärra situationen. Ska vi låta hundarna göra upp det hela själva? Ska vi gå in och bryta? När och på vilket sätt i så fall? Jag ser på Viggos kroppsspråk precis innan det hettar till. Han blir stel som en pinne och sen smäller det. Ibland räcker det med att min syster nuddar honom/tar tag i honom så går han till attack mot Alfons. Vi ska kanske gå till en helt neutral plats med dem och låta dem "göra upp" där? Nu är ju Viggo på hemmaplan vilket säkert förvärrar situationen. Jag tyckte mig också märka att det blir värre när jag och syster är i närheten. Hjälp!

Kommentarer
Postat av: Åsa Nilsonne

Hej!

Låter som ett kritiskt läge - mitt råd: be något proffs (finns ju många utmärkta hundcoacher/psykologer) du litar på om en handlingsplan. Snart. Det vore ju synd om stackars Alfons om han provocerades att tappa humöret och göra slarvsylta av lagotton, som i sin tur måste sluta med sitt livsfarliga beteende, alla är ju inte lika snälla som Alfons.

En veterinärkompis berättade att nästan alla ihjälbitna småhundar som hon fick in hade "varit på" en stor hund som till slut hade tröttnat, ibland efter rätt lång tid (och jämfört med Alfons är lagotton ju liten, så ett hugg kan ju få förödande konsekvenser).

Hoppas det fungerar. Min förra stora blandras gick inte att ha tillsammans med brorsans schäfer när de väl blivit könsmogna, faktiskt ett skäl till att jag valde en tik den här gången.

2010-07-20 @ 07:12:35
URL: http://valpenborderline.blogspot.com
Postat av: Camilla Bäckman

Min erfarenhet av lagotto får mig att tro att Viggos beteende springer ur en god portion osäkerhet. Kanske är det också anledningen till att Alfons inte låter sig skrämmas. Det viktigaste tror jag är att Viggo lär sig att det inte är hans uppgift att försvara sig mot inkräktare. Angelika skall visa att hon tar hand om gästen och Viggo skall hålla sig i bakgrunden. När Viggo känner att hans matte har koll på läget kommer han förhoppningsvis känna sig tryggare. Under träningsperioden skulle jag försöka ha hundarna åtskilda de stunder ni inte kan ha 100% fokus på dem, så att inte situationen förvärras innan ni hinner förbättra den.

2010-07-20 @ 10:26:15
URL: http://www.gleska.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0