Gott Nytt År!
Nu är vi uppe i Dalarna hos svärfar för att fira nyår. I morse tog jag och Alfons en skidtur på sjön Runn som ligger 3 meter från huset. Det var bara att knäppa på sig skidorna och ge sig av 10 meter ut på isen och så dök ett jättefint skidspår upp! Alfons vill ju gärna gå bakom mig och det är ju inte så poppis eftersom hundtassarna gör hål i spåret. Nu var det ju inga preparerade spår utan mer bondspår men det dög bra för oss. Knäppte några bilder på Alfons i morgonsolen. I morgon blir det lite mer skidåkning och korvgrillning i väntan på tolvslaget. Vi valde att fira nyår här ute på landet för att förskona Alfons från de värsta smällarna. Det är bättre att vänja honom lite gradvis och under kontrollerade former. Vill ju inte att han ska utveckla skotträdsla men han börjar visa att han är lite berörd. GOTT SLUT OCH GOTT NYTT ALLA BLOGGVÄNNER!
Knopp- och kroppsvård
Igår åkte Alfons och jag till Eva Bodfäldt Education för lite hundträning och massage. Man kan väl säga att det var jag som fick lite träning och Alfons som fick massage. Nu har vi fått lite styrning på vad vi ska jobba med. Handtarget med störning och extern belöning heter hemläxan. Får rapportera hur det går när jag själv fått lite styrning. Jag MÅSTE sluta säga BRA när jag egentligen menar VARSÅGOD! Hade nån haft en kamera hade jag lagt in en bild här föreställande mig på rygg på golvet för två (!) gånger ramlade jag baklänges när vi övade handtarget. Det ÄR faktiskt svårt att gå baklänges och samtidigt hålla ut handen ;-) En bild på Alfons och Molly som masserade Alfons i en hel timme får jag i alla fall med i blogginlägget. Han tyckte att det var rätt så skönt men när hon hittade en punkt på slutet av ryggen ville inte Alfons vara med längre. Det var med gemensamma krafter vi baxade tillbaka honom i liggande läge... Det gav med sig i alla fall och när han klev ner från britsen kunde man verkligen se att den lilla snedheten han har i ryggen var borta! Hmm... Den som ändå hade Mollys magiska händer...
Har ni förresten sett att Alfons utmanar alla i en julkortstävling på Eva Bodfäldts blogg? Nu bär det av till Dalarna och vi får se om det blir en nyårskrönika därifrån! Tjingeling så länge alla vänner!
Julefrid...
Snön fortsätter och rasa ner och det är så vackert ute! Juldagen är nästan den bästa dagen på hela året - man kan bara slappa och slöa och äta rester. Inga måsten liksom (utom att man MÅSTE gå ut med hunden). Tråkigt va? ;-)
Har hunnit med en härlig stund ute i skogen med Alfons och vi fick sällskap med Sassa med matte. Båda hundarna hade fina täcken på sig från Hurtta! När kommer reklampengarna?
Alfons fick en rolig leksak i julklapp - en frisbee! Fungerar utmärkt att kasta i snön eftersom den lägger sig på ytan. Den gick verkligen hem hos Alfons så nu går han runt med den i munnen.
Den här leksaken är också rätt poppis men den är så tung så den drunknar i snön.
Här har Alfons frisbeen som en kalleankanäbb i munnen...
Men den bästa julklappen alla kategorier var nog snöskorna som jag fick! Nu kan jag gå rätt obehindrat i djup snö medan Alfons får jobba lite mer om man säger så...;-)
God Jul!
God Jul önskar Alfons och jag er alla läsare av min blogg! Bilden är tagen på julafton förra året när Alfons bara hade bott hos oss i en vecka. Sen dess har ett helt år passerat... Ett år så fyllt av kärlek och skratt! :-) En tillbakablick över året som gått kommer närmare nyår... Det är så roligt att ni vill följa mig och Alfons! Jag vet att ni är ett helt gäng för det kan jag se statistik på men ni måste bli bättre på att kommentera! Det känns ibland som om jag uppträder inför en publik som jag inte kan se! ;-) Ni får gärna vara anonyma även om det är kul att veta vem som kommenterar. Ha nu en riktigt skön och avkopplande jul med många långa promenader i skogen med era vänner så ses vi snart igen!
Kusinbesök
Alfons har sedan i torsdags haft besök av kusin Viggo. Det har gått rätt så bra, men det blir då och då lite sura miner från Viggos sida. Jag vet inte om ni kommer ihåg, men i somras när vi var nere i Skåne så var det samma visa. När Alfons blir för uppspelt gör lekinviter blir Viggo rädd och går till attack. Han flyger helt enkelt på Alfons. Normalt är Alfons väldigt uppmärksam på sådana här markeringar från andra hundar men vi tror att han genomskådar Viggo. Han verkar förstå att Viggo bara är rädd och att han inte är farlig för Alfons. Han ger alltså blanka f-n i Viggo när han går till attack och fortsätter bara att leka. Samtidigt är Viggo inte rädd för Alfons i vanliga fall. Han söker gärna upp Alfons och ute på promenader så går de bredvid varanda utan några som helst problem. Det är bara när Alfons får sina lekryck som detta inträffar. Vi har inte låtit dem hållas utan gått emellan. Kanske ska vi låta dem vara? Viggo är ju inte farlig för Alfons och Alfons har hittills aldrig visat tillstymmelse till att svara med ilska eller ens irritation... Det man är rädd för är väl att Alfons av misstag kan göra illa Viggo. Han är ju en flugviktare jämfört med Alfons. Inomhus går det utan problem eftersom Alfons inte busar som han brukar när han är utomhus. Under kvällen hände dock något. Rätt som det var flög Viggo på Alfons men ingen såg vad som hände. Alfons sprang iväg och sökte skydd hos lillmatte och stank riktigt fruktansvärt. Alfons blev helt enkelt sk-trädd för Viggo! Jag visste faktiskt inte att hundar tömmer sina analsäckar när de blir skrämda. Första gången jag blev varse detta var häromdagen när min kollegan berättade att en hund utanför kontoret hade rusat fram mot vår glasdörr och råskällt varpå Alfons gjorde detsamma. Sedan stank han som en bäver berättade hon. Intressant upptäckt... Även katten Loke har haft det tufft. Viggo jagar honom så fort han visar sig så han har legat uppe i vårt sovrum och tryckt mest hela tiden. När han lämnar sovrummet är han på helspänn! Det där galna hunden kan ju komma farande när som helst ju! Igår kväll när Loke satt och åt i köket kom Viggo i hundraåtti och jag ser i ögonvrån hur Loke hoppar upp på köksbänken. När jag vände mig om var Loke helt försvunnen! Han var som uppslukad av jorden! Sen ser jag hur hans svans hänger ner från fläktskåpet som vi har över spisen. Det är ett hålrum bredvid köksskåpet som fläkten sitter i och där hade Loke klättat upp! Han måste ha spärrat ut alla fyra benen för att hålla sig kvar! Katter är otroliga djur.
Här spanar Loke från fönsterbrädan för att se om kusten är klar...
Det har ju formligen vräkt ner snö de senaste dagarna. Vi har haft härliga skogspromenader i skogen med hundarna. Vi har inte dem lösa samtidigt utan de får vara lösa en i taget. Ibland kan Alfons inte låta bli utan sätter av mot Viggo men då behöver jag bara vissla på honom så tvärvänder han och springer tillbaka till mig. Han är en otroligt lyhörd hund och så rolig att vara ute i skogen med.
När det är sånt här snöväder är jag himla glad över att ha en korthårig hund! Viggo fick riktiga pjäxor av all snö och kunde till slut inte gå!
Viggo försvann i snön, så djup är den!
Här crawlar Viggo i snön!
Våra spår sedan dagen innan hade helt snöat igen men det var ingen match för en hund med sån bra näsa som Viggo! Han tog täten och det var bara att följa efter...
Pappa, jag vill ha en italienare...!
Igår har Alfons jobbat! Han och Strega tog första passet i Rasklubbens monter på Stockholms Hundmässa och det gick jättebra! Folk kom och pratade Cane Corso och ibland Käjn Kårsåo också för den delen. Kärt barn har många namn...
Det var många som är intresserade av rasen och ville veta mer. Alfons fick många klappar och så fick han celebert besök, både av blogg/kurskamraten Åsa Nilsonne och Anne-Lee! Mycket uppskattat! Tack Åsa för lånet av bilden!
Anne-Lee som är Alfons uppfödare fick många blöta pussar av Alfons. Det märks att han minns henne! :-) Jag ställde inte ut Alfons, han får växa på sig lite till. Han är lite ojämn i kroppen men det går åt rätt håll! Syster ställde ut Viggo och han kom tvåa i juniorklassen med CK! Grattis!
Fick inte till något bra kort på dem, tyvärr. Hundarna var helt slut efter en lång dag på mässan och fick en välbehövlig promenad i skogen när vi kom hem. Sen somnade vissa i soffan...
Stockholm Hundmässa
I morgon lördag är det dags för Stockholm Hundmässa. Alfons ska inte ställas ut men vi ska tjänstgöra i rasmontern på Rastorget. Kusin Viggo ska däremot ställas ut och det fejas innan utställning. Alfons förstår ingenting utan tittar storögt på...
Det är mycket som måste fixas när man har päls!
Viggo tar det med ro även om det kostar plenty GODIS!
Lillmatte Karla tycker att även Alfons behöver lite puts innan morgondagen...
Men då kan inte Alfons hålla sig längre - handduk är ju sååååå KUUUUUL att leka med!
Här är Alfonzo färdigpimpad! Som en äkta strandraggare med blingbling!
Lunchpromenad i Sjöstaden
Jag och kollegan går alltid en runda med hundarna på lunchen och det är många olika djur man träffar på i Hammarby Sjöstad. Några är mer än lovligt orörliga men de fångade ändå Alfons intresse... Jag undrar vad Alfons och stiffa kompisen till höger stirrar på!
Selma undrar vad är för en typ Alfons hittat.
Amen kom igen nu'rå!
Puss på're
Här har Alfons hittat en katt som han helt sonika ställer sig på. Undrar vad katten Loke hemma skulle säga om han skulle göra så på honom... När vi var på väg tillbaka till kontoret så kom det en fasanhöna gåendes... Den bara vaggade fram på trottoaren som om den inte gjort annat och det var ju typiskt att jag inte hade kameran uppe... Den gick fram till entrén till Fine Food, ett gourmetställe som ligger här i Sjöstaden. Nästan som om den undrade om det var där man blev avrättad (de säljer kött av olika djur). Vilken bild det hade kunnat bli... ;-) Nu laddar vi för lördagens äventyr för då hittar ni Alfons och mig på Stockholm Hundmässa i Cane Corsomontern på Rastorget. Vi finns där från kl 9 och ett par timmar framåt. Kom och säg hej om ni har vägarna förbi! :-)
Lyckopiller!
Idag hade jag och Alfons en härlig vinterdag i skogen med Sassa och matte Ulrika. Jaga snöbollar är det roligaste som finns! :-) Jag låter bilderna tala för sig själv...
Jag tar den! Lyra!
Jamen kasta då!
Ser du Sassa, jag kan vara en vingmutter också!
Jag gillar dig, kompis!
Segt...
Det är så satans kallt ute och jag är redan trött på snön. Jag som älskar vintern! Hur ska det gå? Alfons är fortfarande kinkig med maten och äter först när jag hällt på dressing = filmjölk på maten. Inte heller vill han dricka vattnet som han har i sin skål utan går hellre ut och äter snö. Begriper mig inte på honom...
Idag hade Alfons och Selma besök igen av Qinda, gammeltanten. Jag kan väl säga att ungdjuren lekte betydligt mer beskedligt än annars. T o m Selma höll sig i skinnet. Hon hade tydligen försökt få igång Qinda genom att boxa henne lite på nosen. Det gjorde hon inte om för Qinda sa ifrån på skarpen! Alfons har börjat med en liten egenhet. Han sätter upp sin tass på den han vill ha lite kel av. Just nu sitter han och terroriserar husse i soffan. Man kan ju tycka att det är lite mysigt men det är en rätt redig tass som åker upp i knät på en. Annars buffar han med sin stora nos. På jobbet kan han ibland komma och köra in nosen under armen på mig. Då kan man inte fortsätta att skriva. Det vet Alfons. ;-)
Alfons är en hund som väcker uppmärksamhet vart han än går - han är en redig bit. När jag går in och köper lunchmackan och kollegan står utanför och väntar med båda hundarna så är det alltid någon som kommenterar honom. Åh, vilken hund! säger de och jag blir stolt som en tupp. Han är iögonfallande, men jag talar i egen sak och det får man när man har en alldeles egen blogg! Så det så!
Kallt om fossingarna
Det har varit rejält kallt ett par dar och jag begriper inte att hundarna kan gå på snön med bara sina tassar, bara så där... Häromkvällen när jag gick kvällspromenaden så var det nog lite för kallt för Alfons för helt plötsligt började han halta efter att vi gått i lite djupare snö. Givetvis var vi lääääängst bort på promenaden :-0. Jag pinnade på som sjutton hemåt så att han skulle få tillbaka lite värme i tassarna. Alfons är ju inte överförtjust i sitt värmetäcke men det måste ju vara skönare att vara varm om både mage och rygg. Tycker jag i alla fall. Alfons dryper iväg och gör sig så liten så liten så fort jag visar mig med täcket i näven. Igår fick vi sällskap av Sassa på promenaden och de rejsade som sjutton i snön. För stunden så glömde Alfons bort att han hade täcket på sig.
Alfons - en Bostonterrier?
Kissepaus i snön... Han har fortfarande inte börjat lyfta på benet, min lilla bebis!
Snömonstret!
Igår var vi bortbjudna till en familj i grannskapet och Alfons fick följa med. På samma fest var också en Dansk-Svensk Gårdshundstik bjuden. Jäklars vad hon röt i åt Alfons. Han fick inte ens titta på henne. Han som bara ville vara snäll... Som den superhund han är så fattade han galoppen direkt. Här var det bäst att ligga lågt, tänkte han. Han tittade bort så fort han passerade henne och gjorde allt rätt. Han är bara bäst!
Mitt förra inlägg var kanske lite förvirrande för visst har vi för längesedan kommit igenom kuperingsdebatten! Anledningen till inlägget var att en tjej meddelade på Cane Corsoforumet att hon skulle köpa en valp från Portugal och att den skulle bli kuperad. Jag kunde tamejfan inte hålla klaffen utan ville veta HUR man ens kan tänka tanken att låta stympa sin hund. Flera hakade på och tjejen blev utsatt för hätska påhopp som det så ofta blir på forumet. Debatten är viktig men den måste oavsett ämne hållas på en värdig nivå. Det slutade med att tjejen meddelade att hon blåst av köpet för att uppfödaren inte kändes seriös... Varför köpa en hund från utlandet när det finns så många bra uppfödare här i Sverige? Det måste ju vara hur krångligt som helst att köpa hund från utlandet för att inte snacka om riskerna! Jag avslutar med en bild på Molly, en av dotterns kaniner. Molly och Skrållan har tagit vara på snön och gjort små mysiga gångar i sin utebur. Snacka om berikning!
Sticka ut hakan! Eftersom jag har en...
Ja, då har jag tagit ställning! Mot kupering! På Cane Corsoforumet. Det är givetvis inte någon ny inställning utan jag skulle aldrig drömma om att frivilligt stympa min hund. Vissa tycker att det är en utseendefråga men om det var meningen att en hund skulle vara utan öron och svans så hade de väl fötts utan? Med vilken rätt stympar vi våra hundar? Svansen är en förlängning av ryggraden med alla dess nervtrådar. Svansen är viktig för hundens sätt att kommunicera med omvärlden. Jag förstår det inte.
